‍Johanneskyrkan byggdes på Röddäldshöjden i utkanten av den dåvarande staden och stod färdig 1891. Ritningarna till kyrkan gjordes av stockholmaren Adolf Emil Melander. Johanneskyrkan kallades till en början för Nya kyrkan. Den svarade mot ett behov efterson helsingforsarna inte längre fick plats i Gamla kyrkan och Nikolajkyrkan, nuvarande Domkyrkan. Den nya kyrkan som byggdes på midsommareldarnas höjd blev en helgedom tillägnad Johannes Döparen.

Den katedrallika Johanneskyrkan är belägen i södra Helsingfors, vid gränsen mellan stadsdelarna Gardesstaden och Rödbergen. Kyrkan är byggd enligt nygotisk stil. Bottenplanen är utformad som ett kors. Exteriören präglas av en massiv granitsockel och en murad fasad i rött tegel. I den nordostliga ändan, ovanför huvudingången ståtar kyrkans två torn med en höjd på cirka 74 meter. Intill kyrkans huvudingång finns en staty som föreställer Johannes Döparen från 2003 av skulptören Kari Juva.

Byggnadens längd är 59 meter och mittskeppets inre längd 42 meter. Inne i kyrkan skapar de höga valvfönstren, gavlarnas rosettfönster och de otaliga små fönstren med prydnads- och färgglas en effektfull belysning. De runda rosettfönstren, som målats med transparenta färger på bitar av glas, finns på gavelväggen, belägen på tornsidan i den gotiska katedralen. De är ofta mosaiklika och runda. Rosetten är en symbol för Jungfru Maria.

Ett flertal takkronor och lampetter tillför också ljus i kyrkan. Lampor, fönsterglas och altardekorationer kommer från Stockholm. På de fyra vägglamporna i mässing närmast altaret finns symbolerna för fyra evangelister. Övriga vägglampor pryds av en drake.

Kyrksalens bänkar, predikstol, altare och dopbord är planerade av kyrkans arkitekt. I ändan av bänkarna, i predikstolen och på altaret upprepas treklövertematiken, som är ett keltiskt arv och en mycket vanlig symbol för den Heliga Treenigheten i det gotiska symbolspråket.

Konstnären Albert Edelfelt vann skisstävlingen för altartavlan med motivet Betlehem. Verket förverkligades emellertid inte på grund av oenigheter mellan konstnär och arkitekt. År 1932 fick kyrkan slutligen sin altartavla, konstnären Eero Järnefelts Taivaallinen näky (Den himmelska uppenbarelsen) som föreställer Saulus omvändelse. Innan Järnefelts sista stora verk blev färdigt täcktes altartavlans plats av ett ljust, blåmålat tyg.

Överst på altaruppsatsen finns ledaren för de himmelska krigstrupperna, ärkeängel Mikael, lite lägre ner Guds Lamm som symbol för Jesus och på sidorna träskulpturer av apostlarna Petrus och Paulus. Nedanför altaret finns bokstäverna alfa och omega, som betyder början och slutet, samt ett Kristus-monogram. Ovanför altarbordet finns ett litet skåp där man enligt katolsk sed förvarar välsignat nattvardsbröd eller reliker.

Anskaffningen av klockorna tog också lång tid. Hösten 1932 lyftes de elektriska klockorna upp i det norra tornet. De spelar Te Deums tre första toner: ciss, e och fis. Klockorna tillverkades av Lokomo Oy i Tammerfors.

I Johanneskyrkan finns en dopfunt i gjutet koppar som beställdes 1940 av skulptören Emil Cedercreutz och vars fot är tillverkad av Antti Hakkarainens konstsmideri. Mässhaken i lammotiv tillverkades 1927 av textilkonstnären Hanna Loimaranta.

I kyrkotextilerna från olika epoker syns gudstjänstlivets förändringar och ibruktagandet av de liturgiska färgerna. Textilerna är prydda med olika kristna symboler. Sådana symboler är exempelvis lammet, duvan, spannmålsaxet, druvklasen och -rankan, den liksidiga triangeln, treklövern och fyrklövern samt bokstavssymbolerna IHS, den hebreiska förkortningen av Jahve, de första och sista bokstäverna alfa och omega i det grekiska alfabetet och Kristus-monogrammet. I nyare textiler finns exempelvis fem bröd och två fiskar, törnekronan, treklövern och av de olika korsmodellerna representeras åtminstone Jerusalemkorset, det grekiska korset, det kvadratiska korset och ringkorset.

I de gamla mässhakarna återfinns endast färgerna röd, svart och vit, i mässhakarnas dekorationer även guld och silver. I nyare textiler från och med 1950-talet finns alla kyrkoårets fem färger.

De ursprungliga nattvardskärlen, formgivna av Hjalmar Fagerroos, följer kyrkans nygotiska stil. Kristus-monogrammet, korset och palmbladet, törnekronan samt tre- och fyrklövern upprepas i kärlen. Vid millennieskiftet donerade församlingsmedlemmarna nattvardsbägare, som tillverkats av Henrik Kihlman, till kyrkan.

Man kan breda ut en vigselrya av textilkonstnär Irma Kukkasjärvi under brudparets fötter.

Orgeln med 66 register tillverkades 1891 av den tyska orgelfabriken E.F. Walcker & Co. Orgeln förnyades 1956 och omfattar nu 74 register. Vid renoveringen, som färdigställdes 2006, har man strävat efter att uppnå den klang som kyrkans första organist Oskar Merikanto konstruerade. Kyrkan har en bra akustik och utrymmet är en populär konsertplats. I kyrksalen finns också en flygel.

Johanneskyrkan har under årtiondenas lopp genomgått flera reparationer och förändringar. Ursprungligen var kyrkans väggytor rappade och gröngråa till sin färg. På övre delarna av väggarna och i valven fanns ornament. Vid senare reparationer har väggarna täckts med en ljus enhetlig färg. I samband med den senaste renoveringen av kyrkan har det gamla dekorationsmålningslagret tagits fram på publikläktarens vägg. Inför kyrkans 100-årsjubileum togs även kyrkans källarvåning i bruk.

Johanneskyrkan, som tillhör Johannes församling, är Finlands största stenkyrka räknat i antalet platser. Den rymmer 2600 personer. Kyrkan har blivit känd för hela Finland i och med tv-serien Kotikatu.

Förrättningar i kyrkan

Det är kostnadsfritt att ordna dop, vigsel eller jordfästning i kyrkans utrymmen.