– Jag har många högt utbildade kollegor inom diakonin, riktiga lösningsapparater som kan hjälpa människor med allt från ekonomiska problem till samtalsstöd och mathjälp. Det skulle vara bra om man lyssnade mer på dem för att få veta hur människor har det och hur exempelvis ekonomiska reformer kommer påverka, sa Susanna Landor som är journalist men för tillfället studerar till diakon.

I sitt jobb i Nagu kapellförsamling ser hon ett ökande hjälpbehov.

– Människornas behov kolliderar rakt in i församlingarnas ekonomi. Också inom kyrkan minskar ju medlen redan från förut.

I panelen som tog vid efter Landors inledning var också Biskop Bo-Göran Åstrand, medlem i församlingsrådet i Petrus församling Sabina Lumivirta och pastor Markus Österlund från Andreaskyrkan överens om att diakoniarbetet är en av nycklarna till samarbete och en hoppfull framtid för kyrkan.

– När vi jobbar tillsammans för att hjälpa människor så blir det också mycket lättare att förstå varandra över samfundsgränserna, sa Österlund.

Sabina Lumivirta förde fram att diakoniarbetet redan nu är en av de främsta orsakerna för medlemmar att stanna i kyrkan.

– Bland mina vänner är det uttryckligen det goda som kyrkan gör som också ger medlemskapet mening.

Förklara inte bort det heliga

Journalistik och kyrkans roll i media blev också ett tema under kvällens debatt.

– Tro och religion är kanske lite för diffust, lite för personligt för journalistiken. Det är svårt att skriva om det och därför blir det lätt så att man förhåller sig lite avogt, sa Landor som själv har en karriär som nyhetsjournalist och chefredaktör bakom sig.

Enligt henne behöver kyrkans röst inte vara ängslig i media.

– ”Universum har ingen skyldighet att förklara sig inför dig” sägs det, och inte behöver kyrkan heller kunna förklara tron på något vetenskapligt sätt.

Biskop Bo-Göran Åstrand höll med och hänvisade till kyrkans tusenåriga tradition.

– Livet kan granskas både under mikroskopet och under kyrkvalven. Men det blir väldigt fyrkantigt om vi glömmer bort den del som finns under valven.

Hur mår stiftet?

Höstens två temakvällarna med diskussion är Petrus församlings sätt att lyfta fram stiftets 100-årsjubileum. Men hur mår vår hundraåriga gemenskap egentligen?

– Bra och dåligt, sa Sabina Lumivirta. Det finns en fin gemenskap bland oss som träffas och är aktiva men det finns många som inte är så aktiva och det finns också både konflikter och utmaningar.

Hon fick medhåll av biskopen som lyfte fram två saker som håller ihop Borgå stift: De bättre dagarna förenas vi av Kristus, de svårare dagarna håller åtminstone språket ihop oss.

– Barn är bäst på det men också vuxna har känselspröt som berättar för oss ifall det finns rum för mig i en gemenskap, ifall det är en kärleksfull atmosfär i rummet. Har vi en vänlig stämning och möter varandra med kärlek så kommer stiftet att må bra också om hundra år.

Den 15 november ordnas den andra kvällen då vi kommer att diskutera vad som händer när kyrkan möter kulturen. Filmkritiker Silja Sahlgren-Fodstad inleder och i den efterföljande paneldiskussionen deltar bl.a. Sören Lillkung, VD för Svenska kulturfonden, Katarina Gäddnäs, författare och sjukhuspräst samt Jani Edström, lärare. Diskussionen leds av Pamela Granskog. Efteråt blir det kvällste.

DÅ KYRKAN MÖTER KULTUREN 15.11 KL. 18.30

#borgåstift100 #borgåstift #diakoni